Norden sägs nu vara på väg i riktning mot vad som skulle kunna kallas den tredje generationens regionala utvecklingspolitik. Utgångspunkten för policyförnyelsen är en starkare betoning av den individuella regionen och dess speciella förutsättningar och tillväxtpotential. Likriktade statliga lösningar där samma politik bedrivs på enahanda sätt i samtliga regioner ifrågasätts. Detta gäller även modellen för de regionala aktörernas deltagande och ansvar i politiken. Man är idag mera öppen för att - inom samma land - öppna upp för olika grader av eget policyansvar på den regionala nivån i syfte att bättre anpassa insatserna till den enskilda regionens önskemål, förutsättningar och förmåga.
I denna rapport är fokus satt på den regionala nivåns ansvar och roll inom ramen för den idag aktuella tillväxt- och innovationspolitiken i Norden. Syftet är att stärka kunskapsunderlaget för den pågående nordiska diskussionen kring vilken typ av regionala institutioner, och därmed också regionalt ansvar, som ger de bästa förutsättningarna för en framgångsrik utvecklingspolitik. Rapporten handlar därmed ytterst om vilken typ av institutionella miljöer som ger mest utrymme för de innovativa sociala och ekonomiska processer vilka är avgörande för den långsiktiga utvecklingskraften i alla samhällen - på nationell såväl som regional och lokal nivå.
Rapporten baseras på resultaten från ett forskningsprojekt som på ett systematiskt sätt jämfört Nordens tre autonomier - Färöarna, Grönland och Åland samt Bornholm som kontrollstudie - med avseende på kopplingarna mellan deras grad av politiskt självbestämmande och deras ekonomiska utvecklingskapacitet. Projektets mål har varit att nyttja de lärdomar och slutsatser som kan dras från de i konstitutionellt avseende unika autonomierna för att kasta nytt ljus över förhållandet mellan policyansvar, innovationsförmåga och ekonomisk utveckling i de mer "normala" nordiska regionerna.
En viktig slutsats från projektet är att en väl fungerande regional utvecklingspolitik så långt som möjligt bör anpassas till den berörda regionens produktionsförutsättningar. Flera andra lärdomar gällande utvecklingen av den framtida regionala politiken i Norden dras utgående från projektets fyra fallstudier.